söndag 22 februari 2015

Världens gnälligaste folk?

För oss svenskar har vintern varit lång. 
De som aldrig kom iväg på en vinterresa och vandrat omkring i en pissgrå dimma i 6 månader och glömt bort hur solsken och grönska ser ut.

Kanske är det därför som det gnälls så förbannat överallt, det bästa sättet att kanalisera sin bottenlösa bitterhet - på internet. Eller låt mig specificera - på Facebook.

Under gymgrossistens reklaminlägg för rabatt på celsiusflak hopar sig kommentarerna. Det är farligt, det innehåller kemikalier och så vidare. Det är ingen som med våld tvingar dem att köpa eller inta drickan, ändå är de rasande.
"Den bästa energidrickan är vatten". Herregud, tänker jag, har du någonsin efter en natts usel sömn kunnat ta dig igenom dagen med hjälp av vatten? Sidestory, men jag tycker det var så urbota korkat att jag var tvungen.

När Lindahls lanserade sin sockerfria kvarg var vi många träningsmuppar som hoppade jämfota av glädje. För förutom den naturella kvargen så finns bara smaksatta kvarger, oavsett märken där socker i princip är den andra ingrediensen och det kan inga proteinhalter i världen väga upp för.

Äntligen en kvarg som man kunde äta direkt ur burken, utan att behöva klabba med mikrade hallon eller fun light när man hade bråttom eller bara inte pallade.
Men när dessa lanserades var det den arga massan som hördes mest. Folk var galna, det var cancerframkallande sötningsmedel i kvargen och de deklarerade att de minsann aldrig skulle köpa den - synd för de hade annars velat ha en sockerfri kvarg.

Någon föreslog stevia, men att nästan all stevia måste blandas ut men annat sötningsmedel för att inte få en funky eftersmak eller att kanske ingen ens haft råd att köpa kvargen om den innehållit det var det ingen som tänkte på.

Vidare förfasade sig någon över att det inte var äkta vanilj i vaniljkvargen och sa att hon hade hellre betalat "några kronor extra" för äkta vanilj men nu fick det vara.
Jag är ingen livsmedelsexpert men min gissning är att i dessa stora volymer skulle äkta vanilj få priset att sticka iväg såpass att det skulle bli en lyxvara. Och då skulle kommentarsfältet vara fullt av folk som gnällde för att det var för dyrt.

En annan räd som har varit mot företaget Carbzone där LCHFare är förargade över att lågkolhyratstortillasen innehåller vetemjöl, det är ju inte LCHF, men ingenstans har företaget sagt sig sälja varor lämpade för LCHF, de enda de har sagt är att deras varor är lämpade för någon som vill äta mat med lite kolhydrater, sen som det är LCHF eller inte förtäljer inte historien, över huvud taget.

Även där förvånas jag över vilken otrolig ilska folk uppvisar mot produkter de aldrig kommer köpa. Hur orkar man ens bemöda sig sitta och skriva långa utlägg om hur dåliga produkterna är och hur illa man tycker om dem, jag förstår faktiskt inte problemet, det är så enkelt - köp inte om du tycker att det suger. Var det så svårt?

Jag skulle aldrig gå in och skriva till Garant hur puckat jag tycker att det är att de häller socker i deras krossade tomater som är smaksatt med basilika, utan jag gör så här - jag köper den inte.

Jag köper krossade, naturella tomater utan socker och har i egen basilika. Voila!

Min poäng är att smaken är som baken, man köper det man tycker om och låter bli resten, men folk vill så gärna höras och synas att de bara måste lägga en liten kommentar om sig själva på varenda status som står att finnas. Om någon gör reklam för semlor så tro fan att Lotta, 44 år kommenterar att hon inte kan äta semlor för att hon blir fisig i magen.

Okej Lotta, tack för info, skulle jag skriva allt som min IBS-mage inte klarar av skulle jag behöva spamma varenda matsida som finns, men den tiden eller orken har jag inte. Så jag låter bli.

Vi vill gärna att allt ska vara top notch. Allt ska vara ekologiskt, naturligt, nyttigt men också billigt. Den ekvationen går inte ihop.

Vi snyftar åt de stackars kinesiska fabrikssömmerskorna som arbetar 12 timmar om dagen för att sy våra HM-kläder och måste ha med sig ungarna till den smutsiga fabriken, vi gormar gärna åt HM och deras elaka ledning men det har vi fort glömt bort när vi går förbi skyltfönstret och ser en söt topp för 49,90:-

Jag tycker det är bra att folk blir mer medvetna, men någonstans får man kanske reflektera över vad det är man kräver och vilken makt man själv har över situationen. 
Man kan äta naturell kvarg med naturlig vanilj och stevia i om man vill, jag har testat och jag tyckte det smakade skit.

Man kan baka sina egna tortillabröd eller varför inte skapa ett eget märke med ekologiskt, raw-food, inga kemikalier eller tillsatser-what-so-ever till ett pris som gemene man har råd med om man tror att man klarar det.

Däremot ser jag faktiskt vad man får ut av att sitta och gapa på Facebook och poängtera allt man inte gillar, det är nästan så att folk lägger ner mer själ i det, än att hylla saker de faktiskt tycker om.

Ibland känns det som att folk blir mer giriga ju mer de får. Ju snabbare saker gå desto snabbare kräver vi att de ska gå. Ju bättre service vi får desto mer kräver vi utan att någonsin fundera på att vara trevliga tillbaka och faktiskt förtjäna den servicen.

Folk himlar med ögonen och suckar när de får vänta i 4 minuter på en McDonalds hamburgare. Fyra minuter, man hinner knappt fjöla innan den är klar.

Samma sak är det på mitt stammishak, Svenska Sushiköket. Där har de satt upp en stor skylt där det står att all sushi görs på beställning och att de därför kan ta lite extra tid. Ändå är det så ofta som människor går fram till kassan och demonstrativt suckar högt och oförskämt gastar:
"40 minuter?! Tar det 40 minuter?!" Då tänker jag alltid "Men åk till McDonalds då, det ligger 3 minuter bort och där får du burgaren i handen".

Jag menar inte att man inte kan kräva god service eller kvalitet, men ibland får man faktiskt reflektera över hur befogad ens irritation och ilska är samt inse att man faktiskt har ett val. Ingen tvingar en att köpa drickor med kemikalier i, ingen tvingar i en sötningsmedel om man inte vill och ingen, verkligen ingen tvingar en att vänta i 40 minuter på färsk sushi. 

Framförallt så det ingen som tvingar en att författa långa inlägg på Facebook där man deklarerar allt man inte tycker om. Den tiden hade man kunnat ägna åt något mer produktivt. 
Som att baka egna bröd, blanda ihop en helt naturlig kvarg eller varför inte dricka ett glas uppiggande vatten.

Think about that.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar