"But Carly, I can explain!"
"No" vrålar alltid tjejen och kutar iväg.
En normal människa hade i 99 fall av 100 stått kvar och lyssnat på förklaringen, inte minst för att man själv är högst intresserad av svaret.
Alltid är det ett fjantigt missförstånd som skulle kunna klaras upp på 5 minuter om personen bara, just det, stannade kvar och lyssnade. Men nej, istället springer man i väg och långt senare när man på omvägar förstår vad som egentligen hände är man beredd att kommunicera.
- Säger man bara "I'm sorry" istället för att förklara situationen.
Och jag sitter alltid så frustrerad framför TV:n och tänker "men BERÄTTA vad som hände då ditt ägg!" återigen, onödiga förvecklingar och missförstånd.
- Gör man slut med sin douche-partner genom att hångla upp den nya, helylle-killen.
I filmens värld finns det inget som heter bearbeta den föregående relationen. Ingen sorg, inga tårar, man skuttar bara glatt vidare till nästa partner och douche-bagen står bara och gör en konstig grimas när han får se sitt, sedan några sekunder tillbaka - ex stå och utbyta saliv med sin nya kille.
Easy come easy go.
Övriga filmer:
- Fäller man två, kanske tre tårar, eller säger "Oh no" när en nära anhörig blivit brutalt mördad framför ens ögon.
Post traumatisk stress, vad är det? Dom lever vidare i princip som innan, även om det gäller en skräckfilm när merpartern av personens närstående blir itusågade eller uppsprätta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar