Min hjärna är som äppelmos just nu. Det enda jag tänker på är att få sova. Tur vi har ett bordelliknande rum på jobbet med en säng, där måste jag slagga på lunchen om jag ska kunna stå upprätt resten av dagen.
Detta tenderar att bli ett gnällinlägg, må så vara. Detta har varit en vecka när jag har känt att jag inte fått ens en tusendel gjort av det jag borde. Jag har kommit hem, tagit av mig träningskläderna, klivit över drivorna av väskor som ligger på rummet och stupat i säng.
Klivit upp, halvt medvetslös, och så har det hållt på om och om igen.
Jag blir kräkfärdig av stressen och sömnbristen. Har känt mig så otroligt ofräsch hela veckan, håret uppsatt i en tofs, osminkad och bara rafsat åt mig det första jag hittat i princip.
Idag blir det födelsedagsfirande, sedan ska jag försöka hinna packa och träna. Jag har en stark känsla av att jag kommer få stanna uppe en stund ikväll...
Ja jag vet, barnen svälter i Afrika och så vidare, jag lider av sömnbrist. Jag har trots detta lust att gömma mig under täcket i två hela dagar och bara sova.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar