Nybörjarträning, åsikter och vardagsblaj

När det kommer till kost och träning tror jag det är väldigt viktigt att även parallellt jobba med självkänslan.

Jag började gå hos en terapeut redan för 4 år sedan, i syftet att jag skulle förstå mig själv bättre - varför jag reagerar på vissa sätt i vissa situationer, hur jag ska få insikt i mina egna beteenden och klara av att hantera livet i stort i med och motgång.

Jag träffade även en kollega till Mia Törnblom för att prata om hur man övar upp sin självkänsla och så vidare.

Det är en lång och snårig väg att gå, det kämpigaste som finns är att jobba med sig själv och att bryta gamla, invanda mönster.

Jag är ingen fulländad människa och kommer nog aldrig att bli, men jag har kommit bra mycket längre än när jag som tonåring bara såg negativa saker med mig själv och framförallt mitt eget utseende.

Idag kan jag ställa mig framför spegeln och tänka "wow vilken pudding!". Många förväxlar detta med att man är självgod och tycker att man själv är snyggare eller bättre än andra men det är helt fel. Att älska sig själv och sina egna attribut är inte likvärdigt med att tycka att andra är sämre, tvärtom är man mer kapabel att faktiskt lyfta fram andras positiva egenskaper och utdela komplimanger.

Jag har av någon anledning (oroa er inte) snubblat in på pro-ana-bloggar där man lägger upp så kallad "thinspo" som betyder "thin inspiration", tumblr-bilder på väldigt smala tjejer. Man kämpar med fasta, spyr upp kaloririk mat och det är inte mycket muntert och glädjefyllt att läsa där.

Jag tror att det är väldigt viktigt att, framförallt som tjej, akta sig så att man inte "förlorar greppet" när man börjar träna.

För mig är tanken att jag ska fortsätta träna tills jag får artros och inte kan gå mer, då är det väldigt viktigt att träningen inte blir ångestladdad.

Okej, ärligt talat så skuttar man ju inte alltid till gymmet i ren eufori eller kör benpressen med ett brett flin på läpparna - men det ska inte vara ren ångest att gå dit.

Om man aldrig lär sig att älska sig själv kommer det inte spela någon roll hur smal och "snygg" man är, man kommer alltid hitta någon skavank att förakta. 

Jag började inte träna för att jag anser mig vara varken det ena eller det andra, jag började träna för att jag knappt kan öppna ett syltlock och för att jag vill få en stark, hållbar kropp.

Det borde vara det främsta syftet, sedan kommer resten på köpet.