måndag 14 april 2014

Smala förtrycker - tydligen.

Den mest idiotiska hashtaggen har startats på Twitter. #smalatförtrycker, heter den.
Läs det en, gärna två gånger och begrunda vad som verkligen står. Smala. Förtrycker.

Vad som räknas som smal framgår inte, jag antar att det är i betraktarens öga, jag antar att jag av gemene man räknas som smal och därmed är jag, enligt dessa människors resonemang en förtryckare.

Förtryck är ett begrepp som det slängs med ganska ofta nuförtiden och som jag tycker man ska akta sig för att missbruka alltför mycket eftersom verkliga förtryck är något otroligt allvarligt.
Människor bara älskar att bosätta sig i stora, mysiga offerkoftor och skylla sitt dåliga mående på omvärlden för att det är lättast så.

Till att börja med så håller jag med om att rådande ideal är rätt sjuka. Vidare tycker jag också att var och en har rätt att se ut som han eller hon vill, det har ingen annan någon som helst rätt att lägga sig i eller kommentera, men då ska det banne mig gälla alla.

Vältränade tjejer ska inte kallas för "äckliga" för att de har många och synliga muskler. Smala tjejer ska inte bli utpekade som anorektiker baserat på antaganden och överviktiga ska få vara det ifred.

Men att hävda att smala förtrycker och att det är smala personer som orsakar överviktiga personer lidande håller jag inte med och och jag tycker det är att gå steget för långt.

Läser man debattinlägg från överviktiga som trivs med sin vikt står det ofta att de är förbannade över att folk jämt ska trycka hur ohälsosamt övervikt är i deras nyllen och att man faktiskt kan vara väldigt hälsosam och fortfarande vara överviktig.

Alla som kan något om kost vet att det är i det närmaste fysiskt omöjligt att ha ett hälsosamt leverne och inte vara överviktig. Det är enkel matematik, kalorierna som inkommer är fler än de man gör av med såvida man inte har någon slags hormonrubbning eller annat sjukdomstillstånd som orsakar övervikten men då är man i alla fall inte vid god hälsa.

Och visst, jag skulle aldrig någonsin kläcka ur mig till en överviktig att denne lever ohälsosamt, jag har inte ett skit att göra med vad någon annan väljer att göra med sin kropp lika lite som någon annan har ett skit att göra med vad jag gör med min.

Men att ha mage att påstå att smala förtrycker är;
- Att göra precis det som man själv inte vill att andra ska göra mot en - nämligen att dra alla över en kant.

Jag får bara en känsla av att personerna som startat och supportar den här taggen egentligen inte trivs med sin vikt och därför blir oerhört känsliga för minsta lilla hint eller skriverier om att övervikt inte är förenligt med hälsa.
Lite som när vi rökare slår händer för öronen och skriker "Lalalalalalala" när folk påpekar att rökning är ofantligt dåligt på alla möjliga vis, vi vet att det är sant men vi vill inte höra.

Samtidigt påstår dessa personer att man ska få se ut hur man vill, men vi smala verkar inte vara inkluderade, vi ska skämmas över våra påstådda privilegier och tydligen kan en smal person inte må dåligt över sin kropp eller påverkas av idealen, det är bara överviktiga som drabbas av detta samhällsfenomen verkar det som.

Dessutom ska sägas att det är ett ganska stort spann, rent viktmässigt, man kan röra sig inom innan man klassas som överviktig och innan kroppen börjar ta stryk av detta, man behöver inte vara smal som en sticka eller ha sexpack för att må bra, men fetma är inte bra för kroppen, det argumentet kommer man aldrig i från hur man än vänder och vrider på saker.

Däremot får överviktiga givetvis vara stolta över sina kroppar lika mycket som alla andra och givetvis har överviktiga rätt att se ut precis som dom vill utan att obehöriga har rätt att fälla kommentarer om detta hur som helst, men de ska veta att de är inte de enda som är utsatta för att ständigt få sina kroppar kommenterade. 

Det råkar i allra högsta grad vi smala ut för, och vi smala blir också ifrågasatta vad gäller vårt leverne och vår hälsa.

Men om man känner sig förtryckt av smala personer eller vetenskapliga argument kan jag tycka det är dags att kliva ur offerkoftan och lära sig att leva med den kropp som man nu trivs så bra i.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar